Basket Casinospel Cykel Fotboll Golf Handboll Ishockey Motorsport Poker Politik Slots Spelbolag Tennis Trav Övriga sporter Övriga odds
Gamla odds Kommande odds

Liberalerna Odds

Liberalerna (l) - Procent av rösterna vid valet 2018 - över/under 5 %

    Högsta
odds
Lägsta
odds
Över1,721,72
Under2,002,00
PafUnibet
1,721,72
2,002,00

Liberalerna, tidigare Folkpartiet liberalerna, hade sin storhetsperiod under 1950-talet men har i modern tid präglats av vacklande väljarstöd. I alla fall om man jämför med att de i vår samtid snittat ungefär 7.7% i riksdagsvalen medans de förr hade stöd av närmare en fjärdedel av svenska folket. Som part i alliansen var de en del av den koalitionsregering som regerade under perioden 2006-2014.

Begreppet liberalism har sitt ursprung i 1600-talets popularisering av idéer om konkurrens på lika villkor, minimering av förmåner från samhälle och börd, rätten att bedriva handel och en svagare stat. För att förstå Liberalernas resa från storparti till nischparti bör vi däremot titta på vad som präglade deras framgångsperiod.

Liberalism i 1950-talets Sverige och framåt

Sverige kom starkt in i 50-talet med en industriell ekonomi som gynnades av stora exportmöjligheter från ett flertal industrier. Svenskens inkomster ökade drastiskt och medelklassen växte sig stark. Inte helt oväntat växte intresset för att utan allt för stor statlig inblandning kunna driva verksamhet till mer direkt förmån för sig själv, nära och kära. Liberalerna, dåvarande Folkpartiet liberalerna, nådde toppnotering sedan partiet haft en lång period med svagt stöd i samband med införandet av den fullständiga allmänna och lika rösträtten. Efterföljande decenniers tilltagande intresse för mer renodlade sociala frågor minskade däremot intresset för liberal politik. Främst till förmån för socialdemokrati. Sedan dess har den politiskt organiserade liberalismen i stor utsträckning tappat väljare med få undantag präglade av kortvarigt förhöjt stöd.

Framväxten av socialliberalism

För att få ett grepp vad de moderna Liberalerna vill kan vi titta på deras enskilda valmanifest från 2014. Tonvikten ligger på skolan, feminism, jobb och företag, solidarisk flyktingpolitik, äldreomsorg, klimathot, EU och kultur. Detta står i ganska stor kontrast till den äldre handelsorienterade liberalismen. Det som kvarstår är strävan efter att reformera arbetsmarknaden till att prioritera meriter framför traditionell anställningstrygghet och stark frihandel mellan Sverige, EU och USA. Fokus har kommit att skifta till fler sociala frågor och inslag av social välfärdspolitik präglar agendan. Kritik har riktats mot att detta hindrar partiet från att bedriva ekonomiskt orienterad politik. De som ser gynnsamt på utvecklingen anser däremot att det inte är möjligt att ha ett sådant renodlat parti när den moderna tiden ställer helt annorlunda krav.

Framtiden för Liberalerna

Det går inte med någon säkerhet att säga om socialliberalismen utgör ett försök att möta vad som upplevs vara moderna förväntningar eller om det avspeglar ett permanent skifte i partiets värdegrund. Vad som är uppenbart är att väljarna inte har reagerat positivt. I senaste riksdagsvalet, 2014, fick Liberalerna 5,42% av rösterna vilket är det lägsta väljarstödet de någonsin haft. Kräver Liberal politik ett starkare samhälle än vad väljarna upplever att vi nu har? Kommer även stödet att förändras om väljarnas inställning till samhället förändras? Detta är frågor som inte har några uppenbara svar. I årets opinionsundersökningar har stödet ökat med 0,58% vilket kan anses vara statistiskt marginellt. Då det är linje med deras vacklande stöd måste man även ställa sig frågan om tiden har gått förbi Liberalerna.

Kan svaret på frågan om liberalismens framgång även ligga i frågan om vi kommer få det bättre ekonomiskt och socialt? Kanske växer partiet sig starkt då vi tror på bättre tider.