Basket Casinospel Cykel Fotboll Golf Handboll Ishockey Motorsport Poker Politik Slots Spelbolag Tennis Trav Övriga sporter Övriga odds
Gamla odds Kommande odds

Moderaterna Odds

Moderaterna (m) - Procent av rösterna vid valet 2018 - över/under 20,5 %

    Högsta
odds
Lägsta
odds
Under1,551,55
Över2,302,30
PafUnibet
1,551,55
2,302,30

Det svenska folket uttryckte ett enormt stöd för Moderaterna mellan åren 2006 och 2010. Utöver starkt väljarstöd fick de vid två val i rad mandat för att bilda regering. I riksdagsvalet 2006 fanns ett väljarstöd på 26,23% vilket innebar fler röster till deras förmån än de fått under de tidigare 70 åren. Detta var ett trendbrott i en annars vacklande popularitet. Vid riksdagsvalet 2010 bekräftades att ökningen inte var slumpmässig då de fick 30% av rösterna. I senaste valet 2014 skedde däremot ett trendbrott och deras stöd minskade till 23,2% vilket markerade slutet på en ungefär åtta år lång period av folkligt förtroende. Eftersom politik handlar om probabiliteter, inte absolutism, är det vanskligt att säga sig veta vilka de exakta orsakerna till förändring är. Då nuvarande koalitionsregeringen, med Socialdemokraterna som största medlem, har bottennoterats i de senaste undersökningarna om förtroende hos väljarna finns det däremot anledning att titta tillbaka på vad som utgjorde basen för Moderaternas tidigare populära politik. Mot bakgrund av detta kan vi då ställa oss frågan om den politiken är vad som även efterfrågas idag.

Valmanifesten

Inför valåret 2006 lanserade Moderaterna tillsammans med alliansen ett ekonomiskt orienterat manifest. Med sänkt arbetsgivaravgift och jobbavdrag var ambitionen att skapa rörlighet och ökad dragningskraft för jobbmarknaden. Det öppnades upp för fler privata vårdaktörer och möjligheterna för arbetskraftsinvandring ökades drastiskt. För skolans del infördes även betygssättning för barn i årskurs sex. Valmanifestet 2010 kallades för jobbmanifestet och cementerade den tidigare utvecklingen med fokus på att skifta till mer jobbrelaterade avdrag och ytterligare skolreformer. Nytt för denna period var däremot en satsning på infrastrukturen i form av bredband och kollektivtrafik.  Det betonades även att tidigare statliga företag skulle privatiseras i allt större omfattning.

Tittar man strikt på siffrorna ansåg svenska folket denna utveckling önskvärd. Vad hände då 2014? Valmanifestet för det året var i stort en ytterligare bekräftelse av ambitionen att styra på fortsatt samma spår. Skatterna skulle lämnas orörda och den största satsningen planerades ske inom skolområdet för att förbättra Sveriges, i förhållande till förväntningar, låga PISA-placering. Nytt var planeringen att på sex års tid uppnå 300 000 nya bostäder genom såväl förändringar av regler som uppmuntring av privata initiativ. Väljaren svarade däremot dåligt på detta vilket reflekterades i det svaga valstödet.

Försämrat stöd

Vad fick då Moderaterna att tappa stöd? De flesta mindre reformer hade realiserats. Men vad man inte lyckades med var att hantera den ej uttryckta ambitionen att återbalansera de offentliga finanserna med det en gång högt värderade målet krona för krona. Inte heller gav skolreformerna någon märkbar effekt på kvalitet och resultat. Det är inte omöjligt att väljarna upplevde att mer av samma vara inte kunde ge bättre resultat. Snarlika ambitioner hade trots allt dominerat åtta år av allianspräglat styre.

Framtida stöd

Vi kan nämna några av de problem som var rådande under alliansens styre: dåliga offentliga finanser, bostadsbristen bredde ut sig och skolresultaten försämrades. När nuvarande koalitionsregering med Socialdemokraterna som största parti tillträdde tog de över många av de tidigare problemen. Djärvt förklarade de däremot att problem var hanterbara. Inte bara på sikt utan även i närtid. Då samtida utveckling istället medfört att många av problemen tilltagit är det inte omöjligt att väljarna har kommit att se på nuvarande regering med samma ögon som granskade alliansregeringen.

Frågan som vi då har att ställa oss är om väljarna kommer att vilja återgå till Moderaternas modell eller om de hellre söker sig till nyare och radikalare förslag från ytterlighetsalternativ.